mode och finans

Nästa vecka intervjuar jag i London igen. Den här gången träffar jag bl a finansanalytiker med inriktning mot mode – både mot lyxvarumärken och detaljhandel (märkligt ord men det är väl så man översätter retailing). Jag tycker att det är en fascinerande utveckling, att modeindustrin är högintressant ur ett finansiellt perspektiv (se t ex här och här). Att finansanalytiker i trista kostymer – motbevisa mig gärna – helt enkelt måste intressera sig för kollektioner, designers, design och trender. För en månad sen intervjuade jag en londonbaserad analytiker som jämte makroekonomiska analyser konsumerade stora mängder modemagasin. Det krävs ansenliga kunskaper för att kunna göra bedömningar av modeföretags kollektioner, utöver de rent finansiella analyserna av företaget. Vem minns inte Lindex övertro på vårbyxan? Efterfrågan i modebranschen är rörligare än i många andra branscher och beroendet av legitimerande aktörer är stort (se t ex den här studien av Michelle Obamas inflytande).

Ägarstrukturen kan påverka riskbenägenheten, långsiktigheten, expansionskapaciteten, hur företaget förhåller sig till sitt varumärke, hur företaget organiserar sig  i relation till trender. Självfallet beror detta på vilken typ av modeföretag det rör sig om, vilken position på fältet de har, vilket segment de riktar sig till o dyl. Att skaffa sig kunskap om trender är ett steg i riktning mot att förstå ett modeföretags förutsättningar på marknaden.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s