The Ache of the BoBo

Samtidigt som lifestylevågen sveper över oss, gång efter annan, finns en annan parallell trend som kanske är lite svårare att komma åt. Jag talar om det som Douglas Holt, professor i marknadsföring vid Oxforduniversitetet, kallar the ache of the BoBo. Jag anordnade ett forskarseminarium och en EMBA-alumnikväll med Holt för ungefär ett år sedan, och har sen dess strött begreppet the ache of the BoBo omkring mig. Nu har Holt precis kommit ut med boken Cultural Strategy tillsammans med Douglas Cameron. Och äntligen kan man läsa lite mer om the ache of the BoBo.

Holt och Cameron, vars bok handlar om hur man kan använda kulturförändringar för att skapa nya innovationer och företag, tar upp det kulturskifte som inleddes i slutet av nittiotalet under dotcomeran. Historier om supersmarta unga entreprenörer, som med vilja, kreativitet och energi drev igenom sina vilda visioner och samtidigt avfärdade storbolagens stela byråkratier, började fylla våra medier. Ynglingarnas kontor à la uppehållsrum antogs spegla deras gränslösa fantasi och kreativitet, och Apples kampanj Think Different fångade tidsandan. Vanlig prestige och en bra lön var inte längre tillräckligt, utan den här klicken av BoBos ville använda sitt kulturella kapital för att också uttrycka sin kreativitet, intellektuella kraft och sin medvetenhet i arbetet. Man ville leva ideologin fullt ut. Precis som Steve Jobs ville de göra något som var ”insanely great”.

När IT-bubblan sprack var denna typ av jobb utrotningshotade. De jobb som fortfarande erbjöd status och en bra lön var samma som tidigare: advokat, investmentbanker, läkare, ingenjör osv. Men nu genomgick dessa arbetsplatser rationaliseringar och något som närmar sig det Neil Postman kallat teknopolis tog vid. Alla medarbetare blev utsatta för hård press, det gällde att hänga med i all ny teknik och nya arbetsmodeller (läs lean) som lanserades. Kontorslandskapen inspirerade inte. Arbetstiderna förlängdes. Folk var ständigt tillgängliga.

Men hur skulle BoBos kunna göra något insanely great i rådande teknopolis? Cameron och Holt menar att BoBos suktade efter självförverkligande genom kreativa handlingar, men jobben i början av 00-talet erbjöd inget av den varan. Istället blev BoBos kulturella dilettanter som förlitade sig på kulturella intermediärer som försåg dem med smak. Men så sakteliga växte ängslan och smärtan fram: the ache of the BoBo.

I mitten av 2000-talet var det framförallt en typ av historier som tycktes tilltala BoBos. Formulan lyder som följer: några BoBos lämnar sina storstadskarriärer för att få utlopp för sina kreativa passioner genom att ägna sig heltid åt ett yrke som utlovar ringa ekonomisk kompensation. Exempel: en investmentbanker kastar in handduken, köper 20 hektar land i Maine, där han skaffar lokalt uppfödda getter i syfte att skapa den mest intressanta chèvren i USA. Eller: åtta civilingenjörer lägger karriärerna på hyllan, köper ett ståljärnsgjuteri, omvandlar det till destilleri och börjar tillverka svensk maltwhiskey.

Jag vill inte hävda att det är något negativt med detta, men det är ett tydligt fenomen i vår tid. Jag har själv åtskilliga kompisar som någon gång emellanåt pratar om att öppna osttillverkning, bryggeri, vingård, mm. Många BoBos som tagit steget fullt ut betonar vikten av att följa hantverkets alla regler, att driva gården/destilleriet/byggeriet osv på ett traditionellt vis. Men det verkar framförallt vara avhoppet från karriären som fascinerar. Jag är tveksam till att aching BoBos skulle vara lika imponerade av berättelser av snittet ”jag hoppade av gymnasiet och började jobba på mammas bageri direkt. Och vi bakar bröd som vi alltid har gjort, enligt ett recept som gått i arv i tre generationer”.

Och apropå kulturskiften undrar jag hur kritiken mot den här typen av berättelser kommer att lyda om några år.

One comment

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s