Om mode i Indien

Här huserar ett av Indiens just nu mest intressanta modeföretag. Under intervjun med vdn för Reliance Brands, Darshan Mehta, kommer de flesta av mina föreställningar om Indien och mode på skam.

Glasdörren som leder in till ett av våningsplanen som tillhör Reliance Brands är täckt av logotyper för de utländska modeföretag som man ingått joint ventures med: Diesel, Paul & Shark, Steve Madden, Timberland, Ermenegildo Zegna, Quiksilver. Castiglionelamporna vittnar om kontakter med Europa, men i övrigt ser det ut som alla indiska kontor jag besökt. Ett kontorslandskap med vikbara väggar och enkla bord tätt intill varandra. Företaget växer snabbt; varje månad anställs 20-30 nya personer.

Förra året intervjuade jag en indisk trendanalytiker bosatt i Bombay. Utan omsvep beskrev hon den indiska modemarknaden som odynamisk. Herrmodet har stagnerat, hävdade hon. Indiska modedesigners (vars alster man bl a kan finna på trevliga Bombay Electric) fungerar enligt henne mer som varumärken än som modeskapare. De förnyar sig inte. De har hittat ett uttryck som de upprepar. Man kan inte ha mer än en Manish Arora-väska, upplyste hon. Jag som då precis hade köpt en sjal av nämnde designer försökte smälta att det nog skulle bli min enda. När sjalen ett år senare fortfarande finns på Bombay Electric, trots att den med mina västerländska ögon knappast faller under kategorin ”bassortiment”, förstår jag vad hon menar.

Enligt denna trendanalytiker utgörs den indiska modemarknaden – i breda drag – av 80% herrmode, 10% denim, 7% barnmode och 3% dammode. Liknande beskrivningar av herrmodets totala dominans och denimmodets framgångar, särskilt på herrsidan, har jag sedan hört från åtskilliga intervjupersoner i London. ”I Indien handlar det bara om denim”, sa en ledande trendanalytiker bara någon vecka innan jag åter befinner mig i Indien.

Men vdn för Reliance Brands ser dessa utsagor som självuppfyllande profetior. ”Levi’s har funnits i Indien i trettio år, det är klart att du ser jeans här.” Indien, liksom många andra tillväxtmarknader, präglas till skillnad från i-länderna av utbudsbegränsningar, understryker han. Du kan således inte avläsa efterfrågan genom att titta på den nuvarande konsumtionen. Det handlar ytterst lite om att ta marknadsandelar av varandra, utan om att skapa en marknad, förklarar han vidare. Den indiska staten kräver att utländska företag som vill öppna butiker med ett enda varumärke (mono-brand retailing) bildar ett joint venture med en indisk partner, där taket för den utländska direktinvesteringen är 51%. Inditex och Zara har exempelvis med sig Tatas detaljhandelsgren Trent, till 49%. Det är omöjligt att öppna butiker i samma takt som kundunderlaget växer. Det beror på begränsningar i stadsstrukturen och distributionskanalerna, och, inte minst, på att medelklassen växer så oerhört snabbt. Även om det växande lyxsegmentet ideligen uppmärksammas (se t ex här) och lyxkonglomeraten lyfter fram den indiska marknadens betydelse för dem globalt sett (se t ex här), så är det i mellansegmenten som Reliance Brands ser de största möjligheterna. I nuläget är trappstegen mellan de olika segmenten på tok för höga, menar vdn. Bland unga tjejer finns ett enormt sug efter västerländskt mode, men ett extremt litet utbud. Att utländska märken fortfarande är oerhört lockande för indier är kanske inte så konstigt med tanke på de importrestriktioner som rådde fram till 90-talet. Med bristande modekonkurrens fastnar måhända indiska designers i upptrampade stigar (och kanske går en del av deras försäljning till besökare som jag, som först inte märker av bristen på förnyelse).

Framtiden ligger i det unga modet, särskilt i det unga dammodet, konstaterar vdn för Reliance Brands. Jag måste omformulera mig: undrar just om några svenska dammodemärken blickar österut?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s