Konst och ekonomi igen

Jag kan inte få nog av kulturproduktionsfältet, älskar att läsa sånt här. Inte för att jag nödvändigtvis anser att det är en positiv utveckling, men jag tycker att det är så intressant när någon aktör plötsligt försöker ändra spelreglerna på fältet, ofta för att växla in det egna kulturella kapitalet till ekonomiskt kapital till en extremt gynnsam växelkurs. Det pågår liknande förändringar i så många olika typer av kulturproduktionsfält. Lite som när Carine Roitfeld beskylldes för att gynna vissa modehus som hon dessutom extraknäckte för. Jag såg nyligen Exit Through the Gift Shop, där en aktör också ruckar på spelreglerna, eller så är hela aktörens exisens ett verk och en kommentar, vilket i så fall skulle innebära att reglerna trots allt är intakta. Nu läste jag just att gatukonstnären Hanksy omhuldas av Banksy. De övriga aktörernas agerande och yttranden säger så mycket om hur de tolkar fältet, läser spelreglerna, vad som varit förgivettaget.

Utställningen Abstract possible förläggs till Bukowskis för att den handlar om sambandet mellan konst och ekonomi. Att en legitimerande aktör, så som auktionshusen, går in och säljer ny konst är ett sätt att kapitalisera på den egna (legitimerande) positionen, samtidigt som auktionshuset tycks bortse från att det kulturella kapital som den positionen vilar på är relationellt, sprunget ur auktionshusets relationer till de andra aktörerna på konstfältet, något som tar år att bygga upp igen. Likaså det kulturella kapital som är helt centralt för Tensta Konsthall. OK att auktionshusen säljer ny konst i större städer, men funkar det verkligen på sikt i Stockholm?

I näringslivet talar man om att när gränserna mellan det offentliga, företag och civilsamhälle blivit allt mer suddiga gäller det att tänka på alla intressenter – alltså inte bara kunder, anställda, leverantörer, ägare, utan också samhället och miljön – så att det skapas värde för alla berörda parter. Självklart spelar ägandet en roll för trovärdigheten och därmed också för värdet av utställningen, särskilt med ett sådant tema. Men under modeveckorna sa någon att just när det gäller mode, så är estetiken så oerhört mycket mer prioriterad än etiken, att den förstnämnda nästan alltid blir avgörande för konsumenterna. Det kan vara så med konst också, att konsten i sig ändå upplevs som så mycket viktigare än mellanhandens finansiering. Vi får se.

Men jag välkomnar temat, och kommer definitivt att kolla in utställningen.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s