Talet om den individuella stilen

Personalstyle

”I didn’t want to be a trend, I wanted to be a trendy person”. Så säger David Bowie i en video som visas på utställningen om honom på V&A i London just nu. Bowie var och är gränsöverskridande i sitt förhållningssätt till identitet, kön, sexualitet, och omfamnade just ombytligheten. Det är svårt att föreställa sig en artist idag hävda att hen vill vara uttalat trendig.

Att trender har fått låg status i modevärlden blir tydligt när jag vänder mig till andra yrkeskategorier än trendanalytiker. Designerna vill helst tala om ”individens fria val”, om den personliga stilen snarare än trender. För massmodeföretagen som H&M och Topshop är trender fortsatt viktiga men de framhåller vikten av styling. Vissa designer, till exempel den brittiske designern Erdem, tar helt avstånd från trender. Det kan tolkas utifrån att han är mån om att bygga upp och befästa sitt modekapital, vilket görs bäst utifrån den kulturella logiken som betonar konstnärliga ambitioner och självständighet. Men även om de flesta designer helst undviker att tala om trender vill alla göra avtryck på modebilden, vara trendmakare. Som kollektionschefen på Stella McCartney uttrycker det:

”Vi tänker inte ens på trender, det finns inte på agendan. Vi sitter bara här och tänker: ‘Vad kan vi göra den här gången som är riktigt coolt?’ Vi vill göra det bästa vi kan, som passar vårt varumärke, och då spelar det ingen roll om det är trendigt eller ej. På sätt och vis låter det lite förmätet. Men gör vi det här och det är coolt, så måste det också vara en trend.”

Oviljan att diktera för konsumenterna vad som är rätt och fel är också stark bland de så kallade smakskaparna. Det är ett samlingsnamn för personer med status på modefältet, människor som har en legitimerande roll. De stämplar vissa designer, varumärken, kollektioner eller modeuttryck som ”rätt”. Exempel på modets smakskapare är inköpare på högprofilerade modevaruhus, kritiker, curatorer, journalister, stylister, mm. Dessa driver på jakten på det nya, neomanin, en strävan som i internets tidevarv är mer uppskruvad än någonsin. Att en del av smakskaparna ogärna talar om trender kan ha att göra med att trender kopplas till kommersialism (numera även bortom modefältet, då modefieringen av konsumtionsindustrin gjort att man talar om trender inom allt från mobiltelefonsfodral till blommor). En annan tolkning av den låga status trender har är att de länge varit kvinnligt könsmärkta. Men den kan också vara en följd av att företeelsen trender bryter med den magi som smakskaparna själva erfar och blir tillskrivna när de skenbart oberoende upptäcker ”det nya”.

Men mode har en tveklös social betydelse och modefältet präglas av status och hierarkier. Även om några designer och smakskapare inte kommer på något som är ute, så har de flesta inga problem med att ringa in vad som är inne för tillfället. Talet om det personliga valet, den individuella stilen, är bara ännu ett tecken på samhällets individualisering. Designer och smakskapare vittnar om den osäkerhet som talet om den individuella stilen ger upphov till.

Lucinda Chambers, modechef på brittiska Vogue säger i boken att den höga hastigheten och omsättningen på trender gjort att man kan vara vem som helst idag. Mycket mer individuell. ”Det är sannerligen inte modefascistiskt i vår tid”, säger hon, samtidigt som hon ser att detta föder en ny typ av osäkerhet. Hon ser en hel grupp kvinnor som bara vill få till det rätt. De vill veta enkla saker som huruvida svart fortfarande är inne, eller om beige är det nya svarta. De vet att det finns en förväntan på dem att inte vara modemässiga analfabeter, menar hon.

Långt mycket mer om detta kan man alltså läsa i boken Trendmakarna. Se också tidigare inlägg här och här. I nästa blogguppdatering tar jag upp ett annat tema.

One comment

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s