Om mig

DSC_2941

Jag är forskare, författare och lärare. Docent i företagsekonomi och i modevetenskap.

Utbildning

Jag har en Masterexamen från Handelshögskolan i Stockholm (DHS), jag har läst filmvetenskap vid Stockholms Universitet och gått på filmskola på New York University, jag har doktorerat i företagsekonomi, även det vid Handelshögskolan i Stockholm. Jag var under doktorandtiden gästforskare vid Kennedy School of Government, Harvard University där jag var knuten till Center for Women World Leaders. Jag disputerade 2005.

Arbete

Jag har varit verksam som forskare vid Handelshögskolan sedan jag disputerade där, först på Institutionen Management and Organization och sedan på Center for Arts, Business and Culture. Under en kort period före min föräldraledighet var jag också lektor i modevetenskap med samhällsvetenskaplig inriktning, vid Stockholms Universitet. Under 2017 blev jag utsedd till docent i företagsekonomi vid Handelshögskolan och i Modevetenskap vid Stockholms Universitet. För närvarande driver jag mitt forskningsprojekt Scentmaking på Handelshögskolans Center for Arts, Business and Culture.

Under perioden 2008-2015 var jag Programansvarig för Executive MBA vid Handelshögskolan. Under denna tid var det ett tvåårigt utbildningsprogram för deltagare med såväl akademisk examen som mångårig arbetslivserfarenhet. Programmet gick på halvtid med en programvecka ungefär var femte vecka, och däremellan självstudier i lika stor utsträckning. Under några år var jag dessutom programansvarig för inriktningen Global, som innebar studier i globalisering och dess konsekvenser genom programveckor förlagda till toppuniversitet i BRIC-länderna (Brasilien, Ryssland, Indien och Kina).

Jag har också undervisat i Organisation och ledarskap, Företagande, Marknadsföring och Organisation och kön på Handelshögskolans och i ett par kurser i modevetenskap.

Som forskare från Handels har det varit viktigt för mig att bedriva forskning som är relevant för praktiken. Ett kvitto på att jag lyckats med det är att jag varit flitigt anlitad som föreläsare av företag och andra organisationer. Jag har föreläst på teman såsom kulturekonomi, trender, kvalitet, jämställdhet, mångfald, modeekonomi.

Forskning

Jag är forskare vid Handelshögskolan i Stockholm, inom fältet Organisation och ledarskap. Det inbegriper organisering av såväl arbetsplatser som av hela industrier och områden. Organisation och ledarskap faller i sin tur under det företagsekonomiska paraplyet och många av mina studier tangerar marknadsföring, strategi och Corporate Social Responsibility (CSR).

I min tappning är Organisation och ledarskap framförallt präglat av sociologi. Min forskning har två spår, som många gånger överlappar: dels kulturekonomi, dels organisation och kön. Det som utmärker kulturekonomi är att det utöver den rent ekonomiska logiken (t ex strävan efter ekonomisk vinning eller att hålla en budget) också finns en parallell, och många gånger konkurrerande, kulturell logik som innebär att man söker konstnärlig höjd, kvalitet, ”bra”, ”intressant” film/bok/modeplagg/etc. Estetiska beslut blir viktiga. Människors agerande och utsagor måste förstås ur flera perspektiv. Betydelsen av smakskapare och jakten på legitimitet är utmärkande för kulturekonomin.

Organisation och kön: Att jag poängterar betydelsen av kön, och i viss mån även andra diskrimineringsgrunder, innebär att jag belyser hur exempelvis föreställningar om kvalitet är könsmärkta, vems smak som tillskrivs störst betydelse och hur det uttrycks, hur och varför man talar olika om herr- och dammode, med mera.

Min forskning har en tolkande ansats, och jag använder mig av kvalitativa metoder, framförallt djupintervjuer. Här följer några exempel på min forskning.

Taste at Work: On taste and organization in the field of cultural production är titeln på min avhandling (från 2005). Den analyserar smakens betydelse i kulturproducerande organisationer. Tack vare den kulturella logiken blir estetiska beslut centrala i denna typ av organisationer. Smak blir därmed något som alla måste förhålla sig till. Kortfattat kan man säga att studien visade på konsekvenserna av att den ekonomiska logiken växer sig allt starkare inom kulturproducerande organisationer. En kortare sammanfattande version av min avhandling finns som ett kapitel i boken Den omätbara kvaliteten (Lars Strannegård red.). Mitt kapitel heter ”Kvalitetsbedömning i kulturföretag: exempel från ett filmföretag”.

Jag har även gjort en studie på temat kvalitet, Om kvalitet: synen på kvalitetsbegreppet inom filmbranschen, där jag studerade föreställningar om kvalitet i den svenska filmbranschen, och kopplingarna till kön och makt i stort.

Våren 2013 kom boken Trendmakarna ut. Det var resultatet av det fyraåriga projektet Trender och organisering inom modefältet, finansierat av Vetenskapsrådet. En bok om trenders betydelser i det globala modefältet av idag. Den innefattar intervjuer med allt från trendanalytiker, stylister, modejournalister, inköpare, bloggare, designer, varumärkesrepresentanter och finansanalytiker i städer som Stockholm, London, Paris, New York, Hongkong, Shanghai, Peking, Bombay, Sao Paolo, Sankt Petersburg och Moskva. Boken tar upp trender som en organiserande princip, hur trender ger legitimitet, trendimperialismen där västeuropeiska städer som Paris och London fortfarande fungerar som ett nav som trendbyråbranschen förstärker, könsmärkningen av trender och dess konsekvenser, betoningen på den ‘personliga stilen’ eller med ett annat ord individualiseringsdiskursen, konsumtionssamhällets modefiering, mm.

Den engelska utgåvan heter The Trendmakers och är något uppdaterad och till viss del också reviderad (Bloomsbury 2016).

Mitt pågående projekt heter Scentmaking: Exploring value creation in the perfume field (klicka på länken ovan för en mer detaljerad beskrivning), och undersöker bakgrunden till den förändring som skett på framförallt det europeiska parfymfältet under de senaste tio-femton åren. Under denna period har parfym blivit en populärkulturell produkt att räkna med. Sedan studerar jag också hur värdeskapandet runt parfym ser ut: hur ekonomiska och kulturella värden översätts och förhandlas.

Fyra utmärkande drag för parfymfältet utgör utgångspunkt för studien: 1) tendensen att tala om parfymupplevelsen som individuell, à la ”på min hud doftar den…”. 2) att produkten är icke-digital och sinnesbaserad, 3) den utbredda kopieringen och avsaknaden av immaterialrättsligt skydd, 4) ingrediensernas betydelse.

Jag har intervjuat ett 40-tal personer i parfymindustrin. Eftersom jag befinner mig i slutfasen av projektet kommer jag att försöka att skriva om det här på bloggen.

Andra böcker:

Våren 2016 kom min bok Modets död (Bokförlaget Atlas) ut. Den är delvis baserad på samma material som den akademiska titeln Trendmakarna men förhåller sig friare till materialet och har också kompletterats med nya intervjuer.

På 2010-talet har talet om modeunder, om Manolo Blahnik-skor i Sex and the City, om fredagstoppar och fashion, förbytts i ett axelryckningens vad som helst funkar och ett utbrett ointresse för mode som kulturuttryck. Mode har blivit något som folk fnyser åt. Och vem vill följa trender i dag när allt handlar om att ha en personlig stil? Modets död går till botten med modets kreativa kris och blottlägger de förändringar inom modeindustrin – internets intåg, finansmarknadens ökade inflytande och trendindustrins imperialistiska drag – som skett de senaste två decennierna. Modets död är en nyansrik skildring av en modeindustri under omdaning, där rädslan för risktagande överskuggar det mesta.

Tillsammans med Linda Portnoff var jag redaktör för boken 179 år av ensamhet (Albert Bonniers Förlag), där tio kvinnliga forskare och lärare från Handelshögskolan beskriver sina strategier för att stå ut och hantera mansdominansen på arbetsplatsen. Boken består av tio personliga berättelser och avslutas med ett bonusmaterial där vi beskriver några av de mest centrala teorierna för att förstå betydelsen av kön på arbetsplatser. Mitt eget kapitel heter ”Så skulle inte en man göra”.

Mer info om böckerna återfinns på respektive sida, inklusive länkar till artiklar och inslag i media.

Jag har återkommande följt ledarskapsutbildningar med könsutjämnande syfte och skrivit rapporter och analyser om dessa. Till exempel rapporterna Jämvikt – ledningsstyrt förändringsarbete (för Vinnova), Jämnt på toppen (för Näringsdepartementet), Balanserad tillväxt (för Näringslivets ledarskapsakademi). Jag har också författat texten Kön i scenkonstens organisationer tillsammans med Nanna Gillberg, för SOUn Plats på scen

Filmer

Eight Minutes About Time (1997), regi och manus tillsammans med Nicole Boesch

Men at Kastrup (2002) tillsammans med Nanna Gillberg

Minnen av jämställdhetsarbete (2007) tillsammans med Anna Wahl och Pia Höök.

Några uppdrag

Vice ordförande Svensk Form, 2010-2016

Ledamot, Mandelgren Magazine, 2015-2017

Styrelseledamot Nyckelviksskolan 2013-2016

Ingick i Riksutställningars Kreativa Råd 2012-2013

Ingår i referensgrupp på Svenska Filminstitutet, Stöd till innovation inom distribution och visning 2015-2017

 

 

2 comments

Kommentarer inaktiverade.