SLUTAR FORSKA! SÖKER JOBB!

jobbsökande

Just nu arbetar jag med det kanske roligaste forskningsprojekt jag hållit på med, om parfymindustrins utveckling och hur värde skapas i parfymvärlden. Det blir en bok.

Jag ångrar inte för en sekund att jag började med forskning: kunskapen, förståelsen, möjligheten att fördjupa sig, friheten, skrivandet. Men under föräldraledigheten (ja, det är väl nästan parodiskt) och sommaren funderade jag intensivt på hur jag vill blicka tillbaka på mitt arbetsliv när jag blir äldre.

Jag vill kunna tänka att jag gjort både det ena och det andra. Att jag vistats och verkat i olika världar. Att det känts lite spännande och nytt ibland.

Därför har jag bestämt mig för att lämna forskningen och akademin. I oktober sa jag upp mig från Modevetenskapen där jag hade en lektorstjänst. Jag kommer att vara kvar på Handelshögskolan fram till september då mitt forskningsprojekt tar slut.

Jag blev inte professor, vilket jag hade siktet inställt på från början, men jag blev docent i två ämnen och det räcker gott för mig. Jag har en annan utblick nu.

Jag vill alltså anmäla mig som jobbsökande. Tipsa mig gärna om jobb eller var min syokonsulent om du har idéer om vad jag skulle kunna göra. Jag är docent i företagsekonomi och docent i modevetenskap. Jag har arbetat som Program Director med Handelshögskolans Executive MBA i åtta år, i några år också med ansvar för en inriktning kring globalisering. Jag har varit vice ordförande i Svensk Form i sex år. Man kan läsa mycket mer om mig här på min blogg och ta del av mina jobbtankar här nedan.

Det är inte så att jag vill sadla om fullständigt och bli florist eller språklärare, utan jag hoppas och tror att mina erfarenheter och kunskaper kan vara till gagn någon annanstans. För egen del längtar jag efter att sätta mig in i en annan värld och gärna jobba tillsammans med andra.

 

Inom vad?

Just nu går mina tankar ungefär så här:

Ett område där jag är säker på att jag skulle kunna bidra är omvärldsbevakning och analys/strategi. Som samhällsvetenskaplig forskare är jag tränad i att förstå sociala skeenden. Det kan vara på olika nivåer, en mer generell samhällsnivå – makronivå – eller specifikt på organisationsnivån. Jag är också, tack vare min businessbakgrund, tränad i att mejsla ut strategier. Jag har visserligen mina specialistkunskaper inom organisation och ledarskap, kulturekonomi, globalisering, utbildning och jämställdhet men nog så viktigt är att vara tränad i att förstå förlopp och att betrakta fenomen från olika perspektiv. Har för den delen också skrivit en tjock bok om trenders betydelse, Trendmakarna.

Kulturekonomi är självklart intressant för mig. Hela min forskargärning ryms inom detta område. Även om mina studieobjekt varierat – film, utställningar, scenkonst, mode, parfym – så är det samma grundläggande mekanismer som präglar verksamheter av denna art och här har jag spetskompetens för vårt ekonomiserade tidevarv.

Organisation och ledarskap är min hemvist rent ämnesmässigt, det var på den institutionen jag disputerade och där har jag undervisat en rad kurser. Jag är alltså väl bevandrad i olika synsätt på hur man kan förstå vad som händer i och mellan olika organisationer, och då talar jag förstås om alla slags organisationer: företag, liksom organisationer inom offentlig och ideell sektor. Organisationsanalys intresserar mig fortfarande och jag kan absolut tänka mig någon sorts konsultjobb eller att leda ett förändringsarbete internt på ett företag.

Jämställdhet. Som feministisk forskare har jag kastat ljus på hur kön skapas i kulturekonomin och på dess arbetsplatser, men jag har även skrivit en lång rad rapporter om organisation, ledarskap och kön, där jag följt och analyserat satsningar för att skapa ökad jämställdhet i företag och offentlig sektor. Jag har också ansvarat för kurser på temat, gjort filmer (Men at Kastrup och Minnen av jämställdhetsarbete), varit på Council of Women World Leaders och var initiativtagare och redaktör till antologin 179 år av ensamhet.

Jag har lång erfarenhet av att sätta ihop program och förmedla kunskap till praktiker. Att föra ut kunskap i olika former är något jag verkligen gillar. Oavsett om det rör sig att förpacka den på ett relevant sätt i ett utbildningsprogram eller på en kurs eller att använda sig av andra medier som film eller (icke-akademiskt) skrivande. Exakt hur jag omsätter detta till ett jobb utanför akademin vet jag inte. Internutbildning? Utbildningssektorn?

Som ett sista område vill jag nämna ”något entreprenöriellt, innovationsinriktat”. Jo, det är avsiktligt luddigt. Jag lockas av att vara med och bygga upp något eller syssla med affärsutveckling. Något jag egentligen alltid gillat men inte fått så mycket utlopp för. Alla åren med MBAn har gjort sitt till – hela utbildningen ligger nära praktiken – och jag känner mig uppdaterad inom många olika ekonomiämnen. Jag har haft många affärsmodeller i mitt huvud men har haft fullt sjå med att skriva böcker. När jag läste min Master hade jag marknadsföring som inriktning och mina senaste forskningsprojekt, kring mode respektive parfym, har ju gällt kommersiella (om än kreativa) världar. Jag är heller inte främmande för affärsverksamheter som också har ett CSR-anslag, då vi arbetat mycket med det inom ramen för MBA-programmet.

 

Varför anställa mig?

Jag inser ju att det krävs en modig arbetsgivare för det är inte så vanligt att anställa en forskare.

  • Jag är inte direkt någon isolerad labbforskare, jag har hela tiden jobbat nära praktiken: i forskningen har jag varit ute i verksamheter och intervjuat människor, jag har föreläst oändligt mycket på företag och i andra organisationer, i åtta år har jag hängt med chefer i MBAn och ordnat företagsbesök i Stockholm och runt om i världen.
  • Att ha en alltför hårt mallad idé om anställdas kravprofiler gör lätt att man fastnar i gamla tankebanor, förgivettaganden om vad som gäller, om hur världen är beskaffad och vilka handlingsalternativ som står till buds. En sån som jag kan hjälpa till att bryta det, för dels har jag inte den gängse bakgrunden (vågar jag påstå), dels är jag är drillad i perspektivseende. Det är för övrigt det första jag brukar pränta in i MBA-deltagarna: att vi ska lära oss att gå bortom självklarhetens mur.
  • Skarpare analyser.
  • När alternative facts sköljer över oss kan det vara påpassligt att ha någon som kan stärka trovärdighet i utsagor och förklara hur de är underbyggda.
  • Man får en entusiastisk medarbetare. Jag skulle verkligen tycka att det vore roligt och spännande att sätta mig in i något nytt. Jag tror att det är hälsosamt att byta bransch ibland.
  • Det kanske är överflödigt att tillägga att jag förstås är van vid att självständigt bedriva och fullfölja projekt.
  • Dessutom är jag pålitlig, driven, nyfiken på att lära mig, trygg i min identitet och ganska trevlig.

 

New York

Efter ett års föräldraledighet är jag tillbaka på jobbet och ägnar mig åt min parfymstudie.  Jag inledde med att tillbringa tre veckor i New York i september, inbjuden av FIT och deras Masterprogram i Cosmetics and Fragrance Marketing and Management. De erbjöd mig fantastiska ingångar i stadens annars ganska hemlighetsfulla parfymhus och jag hade själv också kontaktat en räcka intressanta namn från New Yorks parfymvärld.

Dessutom fick jag följa en kurs i The History of the Beauty Industry som, trots att jag förstås har mycket tillgodo tack vare modevetenskapen, gav nya perspektiv på skönhet och doft. Det slog mig att diskursen kring feminism och skönhetsindustrin och huruvida dessa två företeelser är förenliga med varandra eller ej är så stark att skönhetsindustrin sällan diskuteras ur något annat perspektiv alls. Jag älskar visserligen feministiska analyser men just på det här området känns det ofta som att vi i Sverige hamnar i en återvändsgränd: kan skönhetsindustrin vara feministisk? Är den bra eller dålig? Här talade vi mer om skönhetsindustrins plats i moderniteten, hur fuktkrämer, oljor, parfymer, syror hör civilisationen till.

179 år av ensamhet

179gruppfoto

Foto: Caroline Andersson

Den 8 mars släpps vår bok 179 år av ensamhet (Albert Bonniers Förlag). Här följer kort info om boken och länkar till inslag i media.

Hur agerar kvinnor på arbetsplatser med mansdominans och vilka konsekvenser får deras handlande? 

”En vintermorgon låg Handels uppdaterade jämställdhetsplan ute på intranätet och upplyste att ’målet att ha tjugo procent kvinnor som professorer år 2020 kvarstår’. Vad tar man sig till när till och med målen är så blygsamma? Vi tyckte att det vore spännande att höra hur våra kvinnliga kollegor tänkte när möjligheterna till karriär är så små och det var så vi fick idén till den här boken.”

I antologin 179 år av ensamhet avslöjar tio kvinnor från den manliga bastionen Handelshögskolan sina tankar och strategier. Författarna är forskare och lärare och har fått förhålla sig till en ojämställdhet som saknar motstycke i universitetsvärlden. Öppenhjärtigt beskriver de situationer de ställts inför och val de gjort. Det rör sig om karriärförhoppningar som sällan infrias, om motdrag, om önskan att bli sedd som kompetent, om revanschlusta, om strävan efter att vara en i gänget och om att skapa ett eget gäng. Berättelserna blottlägger de skilda villkor, ålderstigna värderingar och oskrivna regler som präglar ojämställda arbetsplatser och skapar frustration och isolering men visar också på strategier för att bryta mönster och rymmer ett stort mått av ironisk distans, medvetenhet, finurlighet och energi.

Mansdominansen på Handelshögskolan är en sekellång tradition som får konsekvenser för den forskning och undervisning som bedrivs, och i förlängningen för närings- och samhällsliv i Sverige. Kvinnorna på Handelshögskolan står inför samma situation som många kvinnor i näringslivet och på andra håll.

Medverkande författare:

Charlotte Holgersson, Pia Höök, Jenny Lantz (red.), Lin Lerpold, Pernilla Petrelius Karlberg, Linda Portnoff (red.), Sara Rosengren, Emma Stenström, Karin Svedberg Helgesson, Anna Wahl.

Boken kan köpas bland annat genom Adlibris och Bokus.

För intervjuer, vänligen kontakta Anna-Karin Korpi på Albert Bonniers Förlag. Telefon 08-696 84 97 eller 070-798 85 39.

MEDIA

3 mars Studio Ett

5 mars DN Lördag

7 mars VästerbottensKuriren (rec.) om den är låst, går texten att finna här.

8 mars Ekonomi- och Finansnyheterna (Handelsbankens TV)

8 mars GP (rec.)

8 mars Eskilstuna-Kuriren (rec.)

8 mars Hallandsposten (rec.)

8 mars SvD (krönika)

8 mars Centrum för Näringslivshistoria

8 mars Gomorron Sverige ca 7:52:20

8 mars  SVT Kultur

8 mars Kulturnyheterna (SVT) första inslaget

9 mars Feministiskt Perspektiv (rec.)

9 mars litteraturmagazinet.se (rec.)

9 mars Maktsalongen

10 mars Skånska Dagbladet (rec.)

11 mars DI Weekend

11 mars Jönköpings-Posten (rec.)

14 mars DN Ekonomi (krönika)

15 mars Aftonbladet (rec.)

17 mars Affärsvärlden

18 mars Sydsvenskan (rec.)

21 mars ETC.

22 mars Morgonpasset i P3 (1:36:50 in i programmet)

24 mars shortcut.se

30 mars DI (ledare)

30 mars Tidningen Chef

31 mars DI (krönika)

1 april Resumé (krönika)

9 april Gotlands Folkblad (ledare)

8 april Politik i bokhyllan, SVT

13 april Civilekonomen (ligger inte ute än)

14 april Jusektidningen Karriär (ligger inte ute än)

21 april DN Kultur (essä)

25 april Universitetsläraren (krönika)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kulturens valuta

Idag har jag föreläst på Stockholm Stads Kulturförvaltnings Framtidsdag, ute på Stockholmsmässan. Rubriken på min presentation var Kulturens valuta och den svarade på frågor som

  • Kan kultur egentligen växlas till ekonomiskt kapital?
  • Hur ser växelkursen ut?
  • Vem sätter den?
  • Har själva växlingen en kostnad?

Här är min prezi.

Kulturens valuta

Parfym i Barcelona

ParfymRegia

Tidigare har jag intervjuat människorna bakom parfymmärkena Ramon Monegal och Carner Barcelona. I veckan intervjuade jag ägaren till parfymbutikskedjan Regia i Barcelona, den kedja som är störst på niche/oberoende parfymer i staden. Längst in i butiken finns ett parfymmuseum som de öppnar upp om man visar sig nyfiken. Kan verkligen rekommendera det, samlingen är enorm.

Parfymtapp

Parfym på fat.

Parfymtapp2

”Lite jasmin, tack”.

Parfym4711

En samling 4711.

ParfymCarven

Ma Griffe har vi provat i min parfymcirkel.

Parfymcolgate

Parfymflaskor från 17- och 1800-talet.

Parfymflaskor från 17- och 1800-talet.

ParfymLanvin

Lanvin 1951 Arpège, Eau de Lanvin.

ParfymGuerlain

Guerlainsamling.

ParfymMarieAntoinette

Marie Antoinette låtsades att parfymen var en bok.

ParfymGraceKelly

Grace Kellys parfym.

Parfymgatlampa

Tre parfymer och ett askfat från Corday.